Thor Modéen
| Thor Modéen | ||
|---|---|---|
 Thor Modéen en el Södra teatern en 1935 | ||
| Información personal | ||
| Nombre de nacimiento | Thor Odert Folke Modéen | |
| Nacimiento |
22 de enero de 1898 Kungsör, Suecia | |
| Fallecimiento |
28 de mayo de 1950 Estocolmo, Suecia | |
| Sepultura | Adolf Fredrik Church cemetery | |
| Nacionalidad | Sueca | |
| Familia | ||
| Cónyuge | Margareta Schönström | |
| Información profesional | ||
| Ocupación | Actor, humorista | |
| Años activo | 1918-50 | |
.jpg)
Thor Modéen (22 de enero de 1898 - 28 de mayo de 1950) fue un actor y humorista de nacionalidad sueca.
Biografía
[editar]Nacido en Kungsör, Suecia, su nombre completo era Thor Odert Folke Modéen. Era el hijo de Alfred Modéen, un inspector de estación, y su esposa, Anna Jonsson.
En 1916 Thor Modéen fue estudiante de Gustaf Linden, director del Lorensbergsteatern de Gotemburgo, actuando posteriormente en los teatros Novilla, Folkets Hus, Folkan, Södra Teatern, Oscarsteatern, Vasateatern y Ópera Real de Estocolmo.
Thor Modéen empezó su carrera como bailarín, cantante e intérprete de revista en 1918, aunque se hizo famoso gracias a su trabajo en películas del género pilsnerfilm, comedias suecas rodadas sobre todo a partir de los años 1930. En muchas de ellas trabajó formando pareja con el actor Åke Söderblom. En esas producciones solía interpretar a comerciantes fumadores de puros, reclutas despreocupados y agentes de policía, robando siempre las escenas gracias a su gran cuerpo.
El 7 de marzo de 1935, Thor Modéen y su colega John Wilhelm Hagberg fueron condenados al pago de una multa de 75 coronas por violar la legislación sobre espectáculos públicos en días festivos debido a una sesión matinal llevada a cabo en el día de Navidad en el Palacio de los Deportes de Estocolmo.[1]
En su faceta de cantante, Thor Modéen grabó un total de 228 discos de vinilo de 78 RPM con diálogos y sketches, muchos de ellos en colaboración con Artur Rolén.
Además de su faceta artística, Modéen fue un gran aficionado a la filatelia.
Thor Modéen falleció en Estocolmo, Suecia, en 1950, a causa de una ictericia. Había estado casado con Margareta Schönström, y había tenido dos hijos adoptados, Lars, nacido en 1932, y Margareta, nacida en 1934.
Teatro
[editar]- 1917 : Bandet, Lorensbergsteatern
- 1918 : Fröken Duponts kärleksäventyr, gira
- 1919 : Tjocka Bertas bröllopsfest, Nya teatern Sundbyberg
- 1919 : När klockorna klämtar, Nya teatern Sundbyberg
- 1919 : Nix-Kix, Nya teatern Sundbyberg
- 1919 : Fruktbärande samverkan, Nya teatern Sundbyberg
- 1919 : Mångsidiga Isidor, Novilla
- 1920 : Lahitlaha - eller skrällen i Importugal, Biografen Ugglan
- 1920 : Mekaniska Putte, Biografen Ugglan
- 1920 : Greven av Melonien, Biografen Ugglan
- 1920 : Pariserpojken, Biografen Ugglan
- 1920 : På ärans höjder, Pallas-Teatern
- 1920 : Carlssons underbara resa, Pallas-Teatern
- 1920 : När katten är borta, Pallas-Teatern
- 1920 : Fridfulla Ferdinand, Pallas-Teatern
- 1921 : Prinsessan som inte kunde skratta, Pallas-Teatern
- 1921 : Förbjuden frukt, Pallas-Teatern
- 1921 : Alexander den lille - eller låna mej en svärmor, Pallas-Teatern
- 1921 : Vårglädje i Haga, Pallas-Teatern
- 1921 : Lite gladare om jag får be, Pallas-Teatern
- 1921 : Johansson, vad gör du?, Pallas-Teatern
- 1921 : Ack, Anastasia!, Pallas-Teatern
- 1921 : Lille Alfred, Pallas-Teatern
- 1922 : Tivoli, Pallas-Teatern
- 1922 : Ping-Pong, Pallas-Teatern
- 1922 : Ärans blomsterströdda väg, Pallas-Teatern
- 1922 : Profeten Jönzén, Pallas-Teatern
- 1922 : Får jag säga pappa?, Pallas-Teatern
- 1922 : Andersson, Pettersson och Lundström, de Frans Hodell, Vanadislundens friluftsteater
- 1922 : Öregrund-Östhammar, de Selfrid Kinmanson, Vanadislundens friluftsteater
- 1923 : Spel ut!, Folkets hus teater
- 1923 : Chaplin, Vanadislundens friluftsteater
- 1923 : La tía de Carlos, de Brandon Thomas, Vanadislundens friluftsteater
- 1923 : Janssons frestelse, de Sigurd Wallén, escenografía de Algoth Gunnarsson, Folkets hus teater[2][3]
- 1923 : Pengar som gräs, Folkets hus teater
- 1923 : Fabrikstösen, Folkets hus teater
- 1924 : Farbror ritar och berättar, Folkets hus teater
- 1924 : Hur Kalle Karlsson fick Hjul-Pelle att fastna i rävsaxen, Vanadislundens friluftsteater
- 1925 : Dit går vi, Folkets hus teater
- 1925 : Ping-Pong, Mosebacke revyteater
- 1925 : Styrman Karlssons flammor, de Björn Hodell, Södra Teatern
- 1926 : Hela Stockholm, Folkets hus teater
- 1926 : Rolfs Rekord-Revy, gira
- 1926 : Rolfs höstrevy, Liseberg
- 1926 : Styrman Karlssons bröllopsresa, Folkets hus teater
- 1927 : Från mun till mun, Folkets hus teater
- 1927 : Förlåt men hur var namnet?, Odeonteatern, Estocolmo
- 1927 : Höstrevyn 1927, Odeonteatern
- 1927 : I nöd och lust - eller Styrman Karlssons skilsmässa, Odeonteatern
- 1928 : Hoppla vi ler, gira
- 1929 : Du och jag, de Thor Modéen y John Botvid, Folkets hus teater[4]
- 1929 : Familjekarusellen, Södra Teatern
- 1930 : Södran som vanligt, Södra Teatern
- 1930 : Stockholm blir Stockholm, de Svasse Bergquist, Franz Engelke y Adolf Niska, Vasateatern[5]
- 1931 : Vasateaterns nyårsrevy, Vasateatern
- 1931 : De' e' mina tag, Folkets hus teater
- 1932 : Här va' de'!, de Gösta Stevens y Kar de Mumma, escenografía de Björn Hodell, Södra Teatern[6]
- 1932 : Nicklasson & Co., de Ernst Berge, escenografía de Ludde Gentzel, Vanadislundens friluftsteater[7]
- 1932 : Vi som går köksvägen, de Gösta Stevens, escenografía de Nils Lundell, Södra Teatern[8][9]
- 1933 : Ett leende år, de Gösta Stevens y Kar de Mumma, escenografía de Björn Hodell, Södra Teatern[10]
- 1933 : Frans Fransson och son, de Ernst Berge, escenografía de Thor Modéen, Vanadislundens friluftsteater[11]
- 1933 : Lyckliga Jönsson, de Toralf Sandø, escenografía de Björn Hodell, Södra Teatern[12]
- 1934 : Strålande tider, härliga tider, Södra Teatern
- 1934 : Pettersson – Sverge, de Oscar Rydqvist, escenografía de Sigurd Wallén, Vanadislundens friluftsteater[13][14] y Södra Teatern[15]
- 1934 : Sol över Söder, Södra Teatern
- 1935 : Och karusellen går, de Gösta Stevens, Kar de Mumma y Åke Söderblom, escenografía de Gösta Stevens, Södra Teatern
- 1935 : Filip den store, de Oscar Rydqvist, Vanadislundens friluftsteater[16]
- 1935 : La posada del Caballito Blanco, de Ralph Benatzky, Eric Charell y Hans Müller, escenografía de Max Hansen, Teatro Oscar
- 1936 : Klart söderut, de Kar de Mumma y Åke Söderblom, escenografía de Björn Hodell, Södra Teatern[17][18]
- 1936 : Känsliga Svensson, de Ernst Berge, escenografía de Thor Modéen, Vanadislundens friluftsteater[19]
- 1936 : Oh, du milde Antonius, de A Fenclo, Georg Brada y Jara Beneš, escenografía de Carl Johannesson y Karl Kinch, Teatro Oscar[20]
- 1936 : Geishan, de Sidney Jones, Owen Hall y Harry Greenbank, escenografía de Karl Kinch, Teatro Oscar
- 1937 : Sverige åt Svensson, de Kar de Mumma, Södra Teatern
- 1938 : Dom säjer på stan, Folkan
- 1939 : Honnör för 39, de Kar de Mumma, escenografía de Victor Bernau, Södra Teatern[21][22]
- 1939 : Uppåt igen, de Kar de Mumma, escenografía de Gustav Wally, Södra Teatern
- 1940 : Eskimåteatern - eller Thalia i fält norr om Polcirkeln, Historiska museet
- 1941 : Flaggan i topp, de Kar de Mumma, escenografía de Leif Amble-Næss, Södra Teatern
- 1941 : Sol över stan, Royal (Estocolmo)
- 1941 : Wally-Revyn, de Gustav Wally, Teatro Oscar
- 1942 : Fältteater Nr 236, Djurgårdsmässan
- 1942 : Troll och människor, Vinterpalatset-Norra Bantorget
- 1943 : Marsch till Söder, de Tor Bergström, Gösta Stenberg y Åke Balltorp, escenografía de Karl Kinch, Södra Teatern[23]
- 1943 : Zorina, de Jules Sylvain y Per Schytte, Kungliga Operan
- 1944 : 80, 90, 100, de Tor Bergström y Åke Balltorp, escenografía de Karl Kinch, Södra Teatern
- 1944 : Stockholms Broadway, de Sven Paddock y Nils Perne, Royal (Estocolmo)
- 1945 : Revydags, de Tor Bergström y Åke Balltorp, escenografía de Gösta Stevens, Södra Teatern
- 1946 : Fred och Fröjd, de Tor Bergström y Åke Balltorp, escenografía de Gösta Stevens, Södra Teatern
- 1946 : Södran så klart, Södra Teatern
- 1947 : Gäster på stan, gira
- 1948 : Kasta loss, Teaterbåten (Gotemburgo)
- 1948 : Victoriarevyn, gira
- 1948 : The new look, Teaterbåten (Gotemburgo)
- 1948 : På genomresa, Cirkusteatern (Gotemburgo)
- 1948 : Här håller vi hus, Södra Teatern (Malmö)
- 1949 : I höstskrud, Teaterbåten (Gotemburgo)
- 1949 : Adjö, Mimi, de Ralph Benatzky, Alexander Engel y Julius Horst, Alléteatern
Escritor y director
[editar]- 1949 : Rödluvan, Alléteatern[24]
Selección de su filmografía
[editar]Actor
[editar]- 1952 : Snurren direkt
- 1952 : Åke klarar biffen
- 1952 : Kronans glada gossar
- 1951 : Livat på luckan
- 1951 : Dårskapens hus
- 1950 : Fästmö uthyres
- 1948 : Livet på Forsbyholm
- 1947 : Kronblom
- 1947 : 91:an Karlssons permis
- 1947 : Nattvaktens hustru
- 1947 : Pappa sökes
- 1946 : 91:an Karlsson. "Hela Sveriges lilla beväringsman"
- 1946 : Hotell Kåkbrinken
- 1946 : Kärlek och störtlopp
- 1946 : Harald Handfaste
- 1946 : Stiliga Augusta
- 1945 : I Roslagens famn
- 1945 : Fram för lilla Märta
- 1945 : Det var en gång...
- 1945 : Jolanta, den gäckande suggan
- 1945 : Rattens musketörer
- 1945 : Pettersson & Bendels nya affärer
- 1944 : 83:an i lumpen
- 1944 : Lilla helgonet
- 1944 : Fattiga riddare (también director)
- 1944 : ... och alla dessa kvinnor
- 1943 : Hans Majestäts rival
- 1943 : Herr Collins äventyr
- 1943 : Lille Napoleon
- 1943 : Prästen som slog knockout
- 1942 : Livet på en pinne
- 1942 : En äventyrare
- 1942 : Olycksfågeln nr 13
- 1942 : Sexlingar
- 1942 : Djurgårdsmässan
- 1941 : I natt - eller aldrig
- 1941 : Magistrarna på sommarlov
- 1941 : Tåget går klockan 9
- 1941 : Stackars Ferdinand
- 1941 : Springpojkar är vi allihopa
- 1941 : Spökreportern
- 1941 : Alla tiders krigare
- 1941 : Så tuktas en äkta man
- 1940 : Med dej i mina armar
- 1940 : Hjältar i gult och blått
- 1940 : Kyss henne!
- 1940 : Snurriga familjen
- 1940 : ... som en tjuv om natten
- 1940 : Swing it, magistern!
- 1940 : Lillebror och jag
- 1939 : Mot nya tider
- 1939 : Oss baroner emellan
- 1939 : Landstormens lilla Lotta
- 1939 : Rena rama sanningen
- 1939 : Efterlyst
- 1938 : Julia jubilerar
- 1938 : Kustens glada kavaljerer
- 1938 : Svensson ordnar allt!
- 1937 : Pensionat Paradiset
- 1937 : Klart till drabbning
- 1937 : O, en så'n natt!
- 1937 : Odygdens belöning
- 1936 : 33.333
- 1936 : 65, 66 och jag
- 1936 : Annonsera!
- 1936 : Han, hon och pengarna
- 1936 : Släkten är värst
- 1936 : Kungen kommer
- 1935 : Smålänningar
- 1935 : Kärlek efter noter
- 1934 : Pettersson - Sverige
- 1934 : En stilla flirt
- 1934 : Anderssonskans Kalle
- 1934 : Kungliga Johansson
- 1934 : Simon i Backabo
- 1934 : Uppsagd
- 1933 : Kära släkten
- 1933 : Augustas lilla felsteg
- 1933 : Två man om en änka
- 1932 : Sten Stensson Stéen från Eslöv på nya äventyr
- 1932 : Ett skepp kommer lastat
- 1932 : Kärlek och kassabrist
- 1931 : Skepp ohoj!
- 1927 : Hin och smålänningen
- 1927 : Spökbaronen
- 1926 : Fänrik Ståls sägner-del II
- 1926 : Fänrik Ståls sägner-del I
- 1925 : Två konungar
- 1925 : Karl XII del II
- 1924 : Dan, tant och lilla fröken Söderlund
- 1924 : Ödets man
- 1923 : Andersson, Pettersson och Lundström
- 1923 : Gamla gatans karneval
- 1923 : Janne Modig
Director
[editar]- 1933 : Augustas lilla felsteg
Guionista
[editar]- 1944 : Fattiga Riddare (junto a John Botvid)
- 1950 : Påhittiga Johansson
Discografía
[editar]- Antonsson, Görgen (1997). Bakhåll, ed. Thor Modéen : en diskografi. Lund.
Bibliografía
[editar]- Aldhagen, Yngve (1992). Y. Aldhagen, ed. Härliga tider med Thor Modéen: en minnesbok. Norrköping.
- Andersson, Elin (1999). Stockholms universitet, Musikvetenskapliga institutionen, ed. "En märklig och osannolik tablå": sångnummer i filmer med Thor Modéen och Åke Söderblom. Estocolmo.
- Kjellström, Ulf (1996). Norstedt, ed. Strålande tider, härliga tider!: biografi om skådespelaren, revyartisten och pilsnerfilmens portalfigur Thor Modéen. Estocolmo. ISBN 91-1-962122-1.
- Zetterström, Erik (1983). Winberg, ed. Mina favoriter i ord, bild, sketcher och monologer: [Fridolf Rhudin, Thor Modéen, Ernst Rolf]. Hudiksvall. ISBN 91-970445-2-0.
Referencias
[editar]- ↑ Krönika över 20:e århundradet, Bonnier Fakta förlag 1988 s.465
- ↑ «Teater och Musik». Dagens Nyheter: 7. 29 de agosto de 1923. Consultado el 26 de julio de 2015.
- ↑ «'Janssons frestelse' på Folkets hus teater». Dagens Nyheter: 10. 2 de septiembre de 1923. Consultado el 26 de julio de 2015.
- ↑ «Tre nyårsrevyer: 'Du och jag' på Folkets hus teater». Dagens Nyheter: 15. 2 de enero de 1929. Consultado el 1 de enero de 2016.
- ↑ Elin Brandell (7 de septiembre de 1930). «Höst- och succèsrevy på Vasan». Dagens Nyheter: 15. Consultado el 29 de agosto de 2015.
- ↑ M.I. (2 de enero de 1932). «Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern». Dagens Nyheter: 9. Consultado el 27 de agosto de 2015.
- ↑ Oscar Rydqvist (5 de junio de 1932). «Friluftspremiärerna». Dagens Nyheter: 5. Consultado el 3 de enero de 2016.
- ↑ «Teater Musik Film: Södrans start». Dagens Nyheter: 10. 24 de septiembre de 1932. Consultado el 7 de enero de 2016.
- ↑ Oscar Rydqvist (25 de septiembre de 1932). «Vi som går köksvägen». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 27 de agosto de 2015.
- ↑ Erik Nyblom (2 de enero de 1933). «Söndagens revypremiärer». Dagens Nyheter: 6. Consultado el 4 de enero de 2016.
- ↑ «Sommarpremiär i Vanadislunden». Dagens Nyheter: 10. 10 de junio de 1933. Consultado el 4 de enero de 2016.
- ↑ Oscar Rydqvist (22 de octubre de 1933). «'Lyckliga Jönsson' på Södran». Dagens Nyheter: 16. Consultado el 5 de enero de 2016.
- ↑ «Teater Musik Film». Dagens Nyheter: 10. 10 de junio de 1934. Consultado el 7 de enero de 2016.
- ↑ Erik Malmström (16 de junio de 1934). «Pettersson – Sverge i Vanadislunden». Dagens Nyheter: 5. Consultado el 7 de enero de 2016.
- ↑ «Teater Musik Film». Dagens Nyheter: 10. 13 de septiembre de 1934. Consultado el 7 de enero de 2016.
- ↑ «Tre friluftspremiärer i värme och regnstänkk». Dagens Nyheter: 9. 8 de junio de 1935. Consultado el 28 de diciembre de 2015.
- ↑ «Teater Musik Film». Dagens Nyheter: 18. 8 de diciembre de 1935. Consultado el 27 de diciembre de 2015.
- ↑ Oscar Rydqvist (2 de enero de 1936). «'Klart Söderut' på Södran». Dagens Nyheter: 18. Consultado el 28 de diciembre de 2015.
- ↑ Oscar Rydqvist (12 de junio de 1936). «'Känsliga Svensson' i Vanadislunden». Dagens Nyheter: 9. Consultado el 28 de diciembre de 2015.
- ↑ Curt Berg (19 de septiembre de 1936). «Säsongspremiär på Oscarsteatern». Dagens Nyheter: 15. Consultado el 30 de agosto de 2015.
- ↑ Mac (2 de enero de 1939). «Nyårspremiärerna: 'Honnör för 39' på Södran». Dagens Nyheter: 11. Consultado el 4 de febrero de 2017.
- ↑ Esq. (2 de enero de 1939). «Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran». Svenska Dagbladet: 11. Consultado el 4 de febrero de 2017.
- ↑ Oscar Rydqvist (2 de enero de 1943). «Tre revypremiärer». Dagens Nyheter: 26. Consultado el 31 de enero de 2016.
- ↑ Liljenberg, Bengt. Här har man roat sig.
- 1898 års män i ord och bild 1898-1948: en bokfilm 1898-1948 och ett Biografiska uppslagsverk, red. fil dr H Granvik, museiintendent Nils Olsson, Carl Wahlstedt, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget, Stenström & Bartelson, Malmö 1948 s. 624
- Sveriges befolkning 1900, (Cd, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
Enlaces externos
[editar]
Wikimedia Commons alberga una categoría multimedia sobre Thor Modéen.- Thor Modéen en Internet Movie Database (en inglés).
- Modéen en http://www.sfi.se
- Thor Modéen, de Kungsör, información gráfica
- Thor Modéen en 78-varvare
| Control de autoridades |
|
|---|
Datos: Q5990020- Multimedia: Thor Modéen / Q5990020